Så får vi garanterade löneökningar

Visste du att ingen lag hindrar svenska företag från att frysa de anställdas löner i flera år? Så varför händer det aldrig, inte ens när företaget går med förlust. Svaret stavas märket. 

Visst är det konstigt när du tänker efter – även förra året när ditt företag förlorade pengar fick du mer i lön. Kanske inga miljonbonusar, men ändå. Anledningen till det är märket – ett ord många av oss mest har hört på nyheterna, en sån där förhandlingsgrej som facken och näringslivet håller på med.

– Märket är ett begrepp vi inom facket gärna svänger oss med, men på vanlig svenska är det ett mått på vilken löneökningstakt vi ser de närmaste åren, säger Joakim Olofsson, förtroendevald vid Axfood.

Enkelt förklarat är märket grundbulten i en avtalsrörelse. Industrins parter, alltså facket och näringslivet, kommer överens om vad som är en rimlig löneökningstakt de närmaste åren, exempelvis två procent. Den siffran gäller även för andra branscher som löneförhandlar. (Exakt vad du får beror på vilken typ av kollektivavtal du har.) Anledningen till att just industrin får sätta riktvärdet, är att om svensk industri – som är viktig för landet – ska kunna konkurrera internationellt, så kan de inte ha orimliga lönekostnader. Man försöker alltså hitta en balans som hjälper din lön, men inte stjälper företagets konkurrenskraft.

– Vi har haft det här systemet sedan 1997, innan dess tenderade branscher att buda över varandra, vilket satte igång ett lönerace som ökade inflationen. Och om priserna ökar i samma takt som lönerna, så äter det upp din löneökning, förklarar Sara Hedman Hallonsten, avtalsspecialist med fokus på lönefrågor vid Unionen.

– Det är också en garanti för att du får en stadig löneökning. Reallöneökningarna (alltså vad du kan köpa för din lön, vad pengarna räcker till) har ökat 60 procent sedan vi började med märket, förklarar Joakim Olofsson.

Joakim är butikskonsulent på Dagab inköp och logistik, och har sina kontor i Malmö och Helsingborg. Av ett 50-tal anställda är cirka 30 med i Unionen-klubben som han representerar. Joakim är också centralt förtroendevald, arbetstagarrepresentant i styrelsen på Dagab och suppleant i styrelsen hos Axfood. Han känner därmed väl till matbranschens framtidsutmaningar, som e-handel och automation, exempelvis automatiserade lager.

– Det är viktigt att personal kompetensutvecklas, så att de kan fortsätta ha kvar sina jobb. Jag är glad att facket är på den bollen, säger Joakim Olofsson.

Men utmaningar till trots så är det här en bransch som går bra. Bara Axfood omsätter cirka 48 miljarder.

– Det gör oss näst störst på marknaden, efter Ica. Coop säger visserligen samma sak, skrattar Joakim Olofsson.

Det här gör att vissa Unionen-medlemmar undrar varför de inte får ännu mer i löneökning. Varför måste matbranschens löneökningar lira med industrins, där framtidsutsikterna är mer tveksamma just nu?

– Ja, en del kollegor tycker att vi borde få mer betalt. Varför ska vi anpassa oss till industrin som har det lite svajigt och osäkert just nu, när vårt företag och vår bransch göra stora vinster? Vinster som vi medarbetare i allra högsta grad har bidragit till att skapa, säger Joakim Olofsson.

Ja, varför ska ni göra det?

– Den andra sidan av myntet är såklart att märket garanterar oss löneökningar även de år företaget går sämre, så det ger en viss trygghet, förklarar Joakim Olofsson.

Märket är också mer flexibelt än många tror, det styr visserligen de centrala förhandlingarna, men:

– Om ett företag gör lysande vinster och vill betala sina anställda mer, eller ge bonus och provision, så finns det ingen som hindrar en arbetsgivare från att göra det, säger Sara Hedman Hallonsten och tillägger:

– Man ska också komma ihåg att i Sverige finns det inte någon lag som säger att du ska få en löneökning varje år, i realiteten skulle företag kunna frysa lönerna i flera år. Men på det här sättet får du garanterad löneökning.

En annan vanlig kritik mot märket är att löneskillnaderna cementeras. Två procent på en lön på 50 000 kronor i månaden är mycket mer i kronor räknat än två procent på 20 000 kronor. På så sätt växer klyftan mellan hög- och lågavlönade.

– Absolut, men resultatet skulle bli detsamma om företaget självt bestämde sig för att ge alla anställa 1,5 procent i löneökning, säger Sara Hedman Hallonsten.

Nej, ingen lönebildningsmodell är perfekt, men fördelarna överväger och det är därför Unionen vill ha kvar märket.

– Fast om det alltid kommer att vara industrin som sätter nivån vill jag låta vara osagt. Kanske är det då ytterligare någon bransch som har samma betydelsefulla roll för Sveriges konkurrenskraft. Det får utvärderas löpande, säger Sara Hedman Hallonsten.

Ju fler som är med i facket, desto starkare say har vi. Tillsammans får vi igenom mer. 

Frågor och svar om Märket

  • Vad är ens märket?
    Märket är en överenskommelse om att kostnadsökningsnivån i det först tecknade kollektivavtalet i en avtalsrörelse blir normerande för hela svensk arbetsmarknad. Själva nivån, siffran, är det som brukar kallas märket och den stora delen handlar om löneökningsnivå. Märket är alltså ett verktyg för att skapa både mer pengar i plånboken till dig som medarbetare och se till att företagen är fortsatt konkurrenskraftiga.
  • För vem är märket bra?
    Egentligen alla eftersom vi vet att märket innebär att medarbetare inom alla branscher får en stadig och stabil reallöneutveckling samtidigt som hänsyn tas till företagens konkurrenskraft.  På så sätt är märket bra för hela svensk arbetsmarknad och samhället i stort.
  • Varför vill många fackförbund och arbetsgivare ha kvar märket?
    Den svenska modellen innebär att fackförbund och arbetsgivare tar gemensamt ansvar för villkoren på arbetsmarknaden och i det ingår att hitta lösningar på gemensamma problem. Ett sådant problem var den skenande löne- och prisspiral vi hade innan Industriavtalet slöts. Genom Industriavtalet föddes Märket som nu är en central byggsten för lönesättningen i Sverige. Konstruktionen skapar en stabil och ordnad modell som tar hänsyn till att Sverige är ett litet, exportberoende land och varför överge en modell som fungerar?
  • Varför ska industrin sätta märket?
    Tanken med att låta den mest internationellt konkurrensutsatta sektorn gå först och ta ansvar för löneökningsnivån bygger på att det också är den sektor som kommer ta den första och största smällen om nivån hamnar fel. Sverige är ett exportberoende land och av de 20 branscher i näringslivet med störst exporthandel tillhör 14 industrin och industrisektorn sysselsätter över 800 000 personer. Industrin är därmed i dagsläget Sveriges mest internationellt konkurrensutsatta sektorn och ska därför sätta märket.
    Vilka branscher som bör ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta sektorerna, och som därmed bör sätta märket, kan förändras över tid.
  • Varför får inte fler branscher vara med och sätta märket?
    Det handlar inte om att utesluta och välja bort branscher utan om att det är både beprövat och logiskt att den mest internationellt konkurrensutsatta branschen är den som sätter märket. I dagsläget är det Industrin. Det är inte för all framtid givet vilka delar av arbetsmarknaden som bör anses ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta branscherna, och som därmed bör sätta märket. Det utvärderas kontinuerligt och kan komma att förändras över tid.
  • Okej att märket tjänat Sverige väl, men passar det verkligen för framtiden?
    Att skapa reella och stabila löneökningar samtidigt som Sverige kan behålla sin internationella konkurrenskraft känns knappast som något omodernt. Tvärtom kommer framtidens arbetsliv och näringsliv vara mer globaliserat än idag vilket gör det än mer viktigt att värna förutsättningarna för fler och bättre jobb i Sverige. Sedan Märket infördes är reallöneökningen över 60 procent, enligt Medlingsinstitutet (2018). Det är betydligt högre än i de flesta jämförbara länder. Inflationen har varit låg och de svenska företagen har kunnat behålla och stärka sin konkurrenskraft. En vinst för alla som känns viktig att ta med sig även framåt.
  • Står märket i vägen för mer jämställda löner?
    Nej. På arbetsmarknaden finns det löneskillnader som enbart kan förklaras med genusdiskriminering. Det är oacceptabelt att kvinnor inom många grupper tjänar sämre än männen. Många kvinnor jobbar dessutom i branscher där löneläget är lägre än i mansdominerade branscher. Ojämställda löner och orsakerna bakom är något både fack och arbetsgivare behöver ta ansvar för att ändra. Dock beror de inte på Märket och ett avskaffande av Märket skulle inte heller vara svaret. Märket tryggar istället löneökningar för medarbetare i alla branscher, inte bara för dem som har en stark position på marknaden eller som jobbar på företag som går bra just nu. Utan Märket skulle dessa yrkesgrupper helt enkelt ha klart sämre möjligheter till löneökningar.
  • Varför ska inte branscher som går bra kunna ta ut mycket mer än märket?
    Så hade vi det på 70 och 80-talet innan Industriavtalet och Märket fanns. Olika grupper förhandlade var och en för sig och alla konkurrerade med varandra om att få en högre procentsats än övriga. På så sätt skapades en skenande löne- och prisspiral. Inflationen steg kraftigt och i realiteten stod lönerna mer eller mindre stilla. Samtidigt förlorade företagen konkurrenskraft när kostnaderna ökade betydligt mer än i konkurrentländerna. En situation som inte var bra för varken medarbetare, företagen eller Sverige. Dessutom utgör ju märket nivån för den kollektiva löneökningen, ett enskilt företag som vill ge sina medarbetare mer kan naturligtvis kan göra det.
  • Gör märket att det blir svårare att få ett högt lönepåslag som individ?
    Märket är ett riktmärke, en normering på kollektiv nivå för att säkra en stabil reallöneökning över tid. Vad du som individ ska ha för lönepåslag ska avgöras av din prestation utifrån de lönekriterier som finns på arbetsplatsen. Märket ska aldrig utgöra ett tak för dig som individ och en arbetsgivare är fri att ge individuella lönepåslag som speglar insats och utfört arbete.
  • Löneökning får man väl varje år oavsett vad?
    Nix, det finns ingen lagstiftning i Sverige som säger att du har rätt till årlig löneökning utan det är något som regleras genom Kollektivavtal. Kollektivavtalen täcker också andra delar av arbetsvillkor som till exempel semesterersättning, övertidsersättning, tjänstepension och arbetsmiljö. Det är delar som också är viktiga när parterna gemensamt tar ansvar för arbetsmarknadens utveckling.