Industrisektorn behöver sätta löneökningstakten

Märket är en modell för framtiden, i både upp- och nedgång, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

– En stark industri gör att vi får fler jobb och mer välfärd – det vinner hela samhället på, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Att det går bra för svensk industri beror mycket på den här normeringen som håller löneökningarna på en rimlig nivå.

– Det behövs någon typ av styråra i lönebildningen, fortsätter Katarina Lundahl. Har man inte det, är risken stor att grupper börjar tävla mot varandra och trissar upp löneanspråken. Det leder bara till inflation, och då får alla mindre i plånboken i slutänden.

När märket sätts, tittar man både på svensk ekonomi i stort och på industrin – eftersom industrin är den mest konkurrensutsatta delen av svensk ekonomi.

Sverige är ingen isolerad ö.

Katarina Lundahl

– Sverige är ingen isolerad ö, vi är allt mer integrerade med omvärlden, säger Katarina Lundahl. Vi vill förstås ha så höga löner som möjligt – men de måste kunna bäras utan att industrier slås ut och jobb går förlorade. Det gäller att hitta balansen.
En del debattörer menar att märket står i vägen för jämställda löner, att märket cementerar löneskillnader mellan kvinnligt och manligt dominerade yrkesgrupper. Det håller inte Katarina Lundahl med om.

– Låga lönenivåer och små möjligheter att göra lönekarriär är ett problem för en del kvinnodominerade grupper i offentlig sektor, säger hon. Men det måste politiker i kommuner och landsting ta ansvar för i sina prioriteringar. Det löser vi inte genom att skrota märket.
Socialsekreterare och sjuksköterskor är två exempel på grupper som legat relativt lågt men som haft en bra löneutveckling de senaste åren, enligt Katarina Lundahl.

– De har fått upp sina ingångslöner, och vissa kommuner och regioner har insett att de måste höja lönerna om de ska få kvalificerade medarbetare. Sådana prioriteringar går utmärkt att göra, det är upp till de styrande lokalt. Märket betyder inte att vi har planekonomi i Sverige. Utbud och efterfrågan kan fortfarande påverka olika gruppers löneläge. Men märket sätter ramar för löneökningstakten för befintliga medarbetare, säger Katarina Lundahl.

Att skrota Märket ger inte kvinnor högre löner

Katarina Lundahl

Mycket tyder på att högkonjunkturen är på väg att mattas av, och att Sverige är på väg in i sämre tider. Vad betyder det för löneutvecklingen och märkets roll?

– I Sverigehar vi blivit lite bortskämda de senaste åren, vi har haft en väldigt stark jobbutveckling. Det har formligen sprutat ut nya jobb från svenska företag, säger Katarina Lundahl. Att vi har haft en ansvarsfull lönebildning är en starkt bidragande orsak till det.

– Vi vill inte att lönerna ska åka jojo upp och ner mellan hög- och lågkonjunktur. Men då kan vi inte heller blåsa på hur mycket som helst när det går bra. Det är en överenskommelse: man får ge och ta i olika konjunkturfaser. Märket bidrar till att göra reallöneutvecklingen lite mindre konjunkturberoende. Det gynnar alla. Märket är en modell för framtiden, i både upp- och nedgång.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et

Frågor och svar om Märket

  • Vad är ens märket?
    Märket är en överenskommelse om att kostnadsökningsnivån i det först tecknade kollektivavtalet i en avtalsrörelse blir normerande för hela svensk arbetsmarknad. Själva nivån, siffran, är det som brukar kallas märket och den stora delen handlar om löneökningsnivå. Märket är alltså ett verktyg för att skapa både mer pengar i plånboken till dig som medarbetare och se till att företagen är fortsatt konkurrenskraftiga.
  • För vem är märket bra?
    Egentligen alla eftersom vi vet att märket innebär att medarbetare inom alla branscher får en stadig och stabil reallöneutveckling samtidigt som hänsyn tas till företagens konkurrenskraft.  På så sätt är märket bra för hela svensk arbetsmarknad och samhället i stort.
  • Varför vill många fackförbund och arbetsgivare ha kvar märket?
    Den svenska modellen innebär att fackförbund och arbetsgivare tar gemensamt ansvar för villkoren på arbetsmarknaden och i det ingår att hitta lösningar på gemensamma problem. Ett sådant problem var den skenande löne- och prisspiral vi hade innan Industriavtalet slöts. Genom Industriavtalet föddes Märket som nu är en central byggsten för lönesättningen i Sverige. Konstruktionen skapar en stabil och ordnad modell som tar hänsyn till att Sverige är ett litet, exportberoende land och varför överge en modell som fungerar?
  • Varför ska industrin sätta märket?
    Tanken med att låta den mest internationellt konkurrensutsatta sektorn gå först och ta ansvar för löneökningsnivån bygger på att det också är den sektor som kommer ta den första och största smällen om nivån hamnar fel. Sverige är ett exportberoende land och av de 20 branscher i näringslivet med störst exporthandel tillhör 14 industrin och industrisektorn sysselsätter över 800 000 personer. Industrin är därmed i dagsläget Sveriges mest internationellt konkurrensutsatta sektorn och ska därför sätta märket.
    Vilka branscher som bör ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta sektorerna, och som därmed bör sätta märket, kan förändras över tid.
  • Varför får inte fler branscher vara med och sätta märket?
    Det handlar inte om att utesluta och välja bort branscher utan om att det är både beprövat och logiskt att den mest internationellt konkurrensutsatta branschen är den som sätter märket. I dagsläget är det Industrin. Det är inte för all framtid givet vilka delar av arbetsmarknaden som bör anses ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta branscherna, och som därmed bör sätta märket. Det utvärderas kontinuerligt och kan komma att förändras över tid.
  • Okej att märket tjänat Sverige väl, men passar det verkligen för framtiden?
    Att skapa reella och stabila löneökningar samtidigt som Sverige kan behålla sin internationella konkurrenskraft känns knappast som något omodernt. Tvärtom kommer framtidens arbetsliv och näringsliv vara mer globaliserat än idag vilket gör det än mer viktigt att värna förutsättningarna för fler och bättre jobb i Sverige. Sedan Märket infördes är reallöneökningen över 60 procent, enligt Medlingsinstitutet (2018). Det är betydligt högre än i de flesta jämförbara länder. Inflationen har varit låg och de svenska företagen har kunnat behålla och stärka sin konkurrenskraft. En vinst för alla som känns viktig att ta med sig även framåt.
  • Står märket i vägen för mer jämställda löner?
    Nej. På arbetsmarknaden finns det löneskillnader som enbart kan förklaras med genusdiskriminering. Det är oacceptabelt att kvinnor inom många grupper tjänar sämre än männen. Många kvinnor jobbar dessutom i branscher där löneläget är lägre än i mansdominerade branscher. Ojämställda löner och orsakerna bakom är något både fack och arbetsgivare behöver ta ansvar för att ändra. Dock beror de inte på Märket och ett avskaffande av Märket skulle inte heller vara svaret. Märket tryggar istället löneökningar för medarbetare i alla branscher, inte bara för dem som har en stark position på marknaden eller som jobbar på företag som går bra just nu. Utan Märket skulle dessa yrkesgrupper helt enkelt ha klart sämre möjligheter till löneökningar.
  • Varför ska inte branscher som går bra kunna ta ut mycket mer än märket?
    Så hade vi det på 70 och 80-talet innan Industriavtalet och Märket fanns. Olika grupper förhandlade var och en för sig och alla konkurrerade med varandra om att få en högre procentsats än övriga. På så sätt skapades en skenande löne- och prisspiral. Inflationen steg kraftigt och i realiteten stod lönerna mer eller mindre stilla. Samtidigt förlorade företagen konkurrenskraft när kostnaderna ökade betydligt mer än i konkurrentländerna. En situation som inte var bra för varken medarbetare, företagen eller Sverige. Dessutom utgör ju märket nivån för den kollektiva löneökningen, ett enskilt företag som vill ge sina medarbetare mer kan naturligtvis kan göra det.
  • Gör märket att det blir svårare att få ett högt lönepåslag som individ?
    Märket är ett riktmärke, en normering på kollektiv nivå för att säkra en stabil reallöneökning över tid. Vad du som individ ska ha för lönepåslag ska avgöras av din prestation utifrån de lönekriterier som finns på arbetsplatsen. Märket ska aldrig utgöra ett tak för dig som individ och en arbetsgivare är fri att ge individuella lönepåslag som speglar insats och utfört arbete.
  • Löneökning får man väl varje år oavsett vad?
    Nix, det finns ingen lagstiftning i Sverige som säger att du har rätt till årlig löneökning utan det är något som regleras genom Kollektivavtal. Kollektivavtalen täcker också andra delar av arbetsvillkor som till exempel semesterersättning, övertidsersättning, tjänstepension och arbetsmiljö. Det är delar som också är viktiga när parterna gemensamt tar ansvar för arbetsmarknadens utveckling.