Mer pengar i plånboken och fler jobb att välja på

Märket tar hänsyn till vad vi anställda vill ha, till företagens förutsättningar och hur det ser ut i omvärlden, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.

– Som anställd vill jag ha högre lön, en bra arbetsmarknad med många spännande jobb som jag kan byta till, och jag vill ha goda arbetsvillkor. Allt det bidrar märket till, säger Martin Linder, förbundsordförande i Unionen.

Fler och bättre jobb skapas när vi tar hänsyn till företagens konkurrenskraft.

Martin Linder

– Det vi kallar märket är den modell vi har för lönebildning i Sverige, förklarar Martin Linder. Utrymmet för löneökningar avgörs av de branscher som är mest beroende av omvärlden. För när företagen kan konkurrera internationellt, skapas fler och bättre jobb för breda grupper människor. Och vi får förutsättningar att skapa ett bra arbetsliv med goda villkor.

Industrin är den delen av den konkurrensutsatta sektorn som påverkas mest av omvärlden. Därför är det industrin som sätter märket, det vill säga nivån för vilka löneökningar som arbetsgivarna kan bära.

– Sverige är så beroende av omvärlden, säger Martin Linder. Det får stora konsekvenser om vi sätter alldeles för höga eller för låga löneökningar, som avviker jämfört med andra länder. Om svenska företag tappar konkurrenskraft så drabbar det var och en av oss.

Men hur är det med löneskillnaderna mellan kvinnor och män, hur påverkas de av att industrin sätter märket?

– En stor fördel med vår lönebildningsmodell är att den verkligen har bidragit till att anställda i många olika branscher har fått mer pengar i plånboken. Både män och kvinnor, i både kvinnodominerade och mansdominerade sektorer, slår Martin Linder fast.

Märket tar hänsyn till vad vi som anställda vill ha, till företagens förutsättningar och hur det ser ut i omvärlden.

Martin Linder

– Samtidigt har vi stora utmaningar med jämställdhet på arbetsmarknaden, fortsätter Martin Linder. Generellt har kvinnor inte samma förutsättningar till lön och karriärutveckling som män. Men det kan vi tyvärr inte lösa isolerat med lönebildningen. Det handlar om vad kvinnor och män finns i för yrken, hur vi värderar kvinnor och mäns arbete, men också det fortsatt ojämnställda fördelningen av ansvaret för hem och familj. Här finns mycket kvar att göra.

– Det som är så bra med märket är att det både tar hänsyn till vad vi som anställda vill ha, till företagens förutsättningar och hur det ser ut i omvärlden. Allt det har vi lyckats baka in i den här modellen för lönebildning. En modell som har visat sig fungera väldigt väl. Som fungerar väl nu, och som kommer att fungera väl i framtiden, avslutar Martin Linder

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et

Frågor och svar om Märket

  • Vad är ens märket?
    Märket är en överenskommelse om att kostnadsökningsnivån i det först tecknade kollektivavtalet i en avtalsrörelse blir normerande för hela svensk arbetsmarknad. Själva nivån, siffran, är det som brukar kallas märket och den stora delen handlar om löneökningsnivå. Märket är alltså ett verktyg för att skapa både mer pengar i plånboken till dig som medarbetare och se till att företagen är fortsatt konkurrenskraftiga.
  • För vem är märket bra?
    Egentligen alla eftersom vi vet att märket innebär att medarbetare inom alla branscher får en stadig och stabil reallöneutveckling samtidigt som hänsyn tas till företagens konkurrenskraft.  På så sätt är märket bra för hela svensk arbetsmarknad och samhället i stort.
  • Varför vill många fackförbund och arbetsgivare ha kvar märket?
    Den svenska modellen innebär att fackförbund och arbetsgivare tar gemensamt ansvar för villkoren på arbetsmarknaden och i det ingår att hitta lösningar på gemensamma problem. Ett sådant problem var den skenande löne- och prisspiral vi hade innan Industriavtalet slöts. Genom Industriavtalet föddes Märket som nu är en central byggsten för lönesättningen i Sverige. Konstruktionen skapar en stabil och ordnad modell som tar hänsyn till att Sverige är ett litet, exportberoende land och varför överge en modell som fungerar?
  • Varför ska industrin sätta märket?
    Tanken med att låta den mest internationellt konkurrensutsatta sektorn gå först och ta ansvar för löneökningsnivån bygger på att det också är den sektor som kommer ta den första och största smällen om nivån hamnar fel. Sverige är ett exportberoende land och av de 20 branscher i näringslivet med störst exporthandel tillhör 14 industrin och industrisektorn sysselsätter över 800 000 personer. Industrin är därmed i dagsläget Sveriges mest internationellt konkurrensutsatta sektorn och ska därför sätta märket.
    Vilka branscher som bör ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta sektorerna, och som därmed bör sätta märket, kan förändras över tid.
  • Varför får inte fler branscher vara med och sätta märket?
    Det handlar inte om att utesluta och välja bort branscher utan om att det är både beprövat och logiskt att den mest internationellt konkurrensutsatta branschen är den som sätter märket. I dagsläget är det Industrin. Det är inte för all framtid givet vilka delar av arbetsmarknaden som bör anses ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta branscherna, och som därmed bör sätta märket. Det utvärderas kontinuerligt och kan komma att förändras över tid.
  • Okej att märket tjänat Sverige väl, men passar det verkligen för framtiden?
    Att skapa reella och stabila löneökningar samtidigt som Sverige kan behålla sin internationella konkurrenskraft känns knappast som något omodernt. Tvärtom kommer framtidens arbetsliv och näringsliv vara mer globaliserat än idag vilket gör det än mer viktigt att värna förutsättningarna för fler och bättre jobb i Sverige. Sedan Märket infördes är reallöneökningen över 60 procent, enligt Medlingsinstitutet (2018). Det är betydligt högre än i de flesta jämförbara länder. Inflationen har varit låg och de svenska företagen har kunnat behålla och stärka sin konkurrenskraft. En vinst för alla som känns viktig att ta med sig även framåt.
  • Står märket i vägen för mer jämställda löner?
    Nej. På arbetsmarknaden finns det löneskillnader som enbart kan förklaras med genusdiskriminering. Det är oacceptabelt att kvinnor inom många grupper tjänar sämre än männen. Många kvinnor jobbar dessutom i branscher där löneläget är lägre än i mansdominerade branscher. Ojämställda löner och orsakerna bakom är något både fack och arbetsgivare behöver ta ansvar för att ändra. Dock beror de inte på Märket och ett avskaffande av Märket skulle inte heller vara svaret. Märket tryggar istället löneökningar för medarbetare i alla branscher, inte bara för dem som har en stark position på marknaden eller som jobbar på företag som går bra just nu. Utan Märket skulle dessa yrkesgrupper helt enkelt ha klart sämre möjligheter till löneökningar.
  • Varför ska inte branscher som går bra kunna ta ut mycket mer än märket?
    Så hade vi det på 70 och 80-talet innan Industriavtalet och Märket fanns. Olika grupper förhandlade var och en för sig och alla konkurrerade med varandra om att få en högre procentsats än övriga. På så sätt skapades en skenande löne- och prisspiral. Inflationen steg kraftigt och i realiteten stod lönerna mer eller mindre stilla. Samtidigt förlorade företagen konkurrenskraft när kostnaderna ökade betydligt mer än i konkurrentländerna. En situation som inte var bra för varken medarbetare, företagen eller Sverige. Dessutom utgör ju märket nivån för den kollektiva löneökningen, ett enskilt företag som vill ge sina medarbetare mer kan naturligtvis kan göra det.
  • Gör märket att det blir svårare att få ett högt lönepåslag som individ?
    Märket är ett riktmärke, en normering på kollektiv nivå för att säkra en stabil reallöneökning över tid. Vad du som individ ska ha för lönepåslag ska avgöras av din prestation utifrån de lönekriterier som finns på arbetsplatsen. Märket ska aldrig utgöra ett tak för dig som individ och en arbetsgivare är fri att ge individuella lönepåslag som speglar insats och utfört arbete.
  • Löneökning får man väl varje år oavsett vad?
    Nix, det finns ingen lagstiftning i Sverige som säger att du har rätt till årlig löneökning utan det är något som regleras genom Kollektivavtal. Kollektivavtalen täcker också andra delar av arbetsvillkor som till exempel semesterersättning, övertidsersättning, tjänstepension och arbetsmiljö. Det är delar som också är viktiga när parterna gemensamt tar ansvar för arbetsmarknadens utveckling.