Märket är bra för ALLA

Varför ska vi ha ett märke som alla ska förhålla sig till? Är det inte bättre att varje bransch får förhandla fram sina egna villkor? Nej, det är det inte. Det kan vi säga med säkerhet, eftersom det faktiskt blivit mer pengar i plånboken varje år sedan Industriavtalet kom på plats. Samtidigt som Sveriges globala konkurrenskraft står stark.

Märket bidrar till att män och kvinnor inom alla branscher kan få en positiv och stabil löneutveckling.

Under 1970- och 1980-talet fanns ingen norm för lönesättningen på den svenska arbetsmarknaden. Olika grupper förhandlade var och en för sig. Alla konkurrerade med varandra om att få en högre procentsats än övriga.

När ett avtal var slutet blev det ett golv för nästa grupp som förhandlade. De krävde då bättre villkor än vad den första gruppen fått. Sedan kom nästa grupp… Lönerna steg snabbt och företagen kompenserade högre lönekostnader med att höja priserna i motsvarande grad.

Utan Märket stod lönerna stilla

På så sätt skapades en skenande löne- och prisspiral. Inflationen steg kraftigt och åt upp de höga löneökningarna. I realiteten stod lönerna mer eller mindre stilla. Samtidigt förlorade företagen konkurrenskraft när kostnaderna ökade betydligt mer än i konkurrentländerna.

Det här var dåligt för Sverige, för företagen och för arbetstagarna. Det vill säga alla. Därför satte sig arbetsmarknadens parter vid förhandlingsbordet 1997. Utvecklingen var inte sund och måste stoppas. Industriavtalet kom på plats och Märket föddes.

Märket gör att vi kan ha höga och stabila reallöneökningar över tid, och Sverige bibehålla sin konkurrenskraft.

Efter Märket ökar reallönerna med 60 procent

Sedan dess ökar reallönerna med mer än två procent per år, samtidigt som den nominella löneökningen är halverad. Sett över hela perioden är reallöneökningen över 60 procent, enligt Medlingsinstitutet 2018. Det är betydligt högre än i de flesta jämförbara länder. Inflationen har varit låg och de svenska företagen har kunnat behålla och stärka sin konkurrenskraft. Alltså en vinst för alla.

Märket bidrar till att medarbetare inom alla branscher kan få en positiv och stabil löneutveckling. Det inkluderar även den offentliga sektorn, eftersom Märket gäller hela arbetsmarknaden.

Märket och jämställdheten

På arbetsmarknaden finns det löneskillnader som enbart kan förklaras med genusdiskriminering. Det är oacceptabelt att kvinnor inom många grupper tjänar sämre än männen. För att komma till rätta med ojämställda löner behövs insatser på många områden. Däremot är ojämställda löner inget som orsakas av märket, utan handlar om att kvinnor som grupp i vissa fall går in på lägre löner än män som grupp och i högre utsträckning återfinns i yrken som kan räknas till låglönegrupper.

Många kvinnor jobbar i branscher där löneläget är lägre än i mansdominerade branscher. Det är något både fack och arbetsgivare behöver ta ansvar för att ändra. Dock är ett avskaffande av Märket inte svaret. Märket tryggar istället löneökningar för medarbetare i alla branscher, inte bara för dem som har en stark position på marknaden eller som jobbar på företag som går bra just nu. Utan Märket skulle dessa yrkesgrupper helt enkelt ha klart sämre möjligheter till löneökningar.

Sammanfattat bidrar Märket till att vi kan ha höga och stabila reallöneökningar över tid för både män och kvinnor, samtidigt som Sverige bibehåller sin konkurrenskraft.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et

Frågor och svar om Märket

  • Vad är ens märket?
    Märket är en överenskommelse om att kostnadsökningsnivån i det först tecknade kollektivavtalet i en avtalsrörelse blir normerande för hela svensk arbetsmarknad. Själva nivån, siffran, är det som brukar kallas märket och den stora delen handlar om löneökningsnivå. Märket är alltså ett verktyg för att skapa både mer pengar i plånboken till dig som medarbetare och se till att företagen är fortsatt konkurrenskraftiga.
  • För vem är märket bra?
    Egentligen alla eftersom vi vet att märket innebär att medarbetare inom alla branscher får en stadig och stabil reallöneutveckling samtidigt som hänsyn tas till företagens konkurrenskraft.  På så sätt är märket bra för hela svensk arbetsmarknad och samhället i stort.
  • Varför vill många fackförbund och arbetsgivare ha kvar märket?
    Den svenska modellen innebär att fackförbund och arbetsgivare tar gemensamt ansvar för villkoren på arbetsmarknaden och i det ingår att hitta lösningar på gemensamma problem. Ett sådant problem var den skenande löne- och prisspiral vi hade innan Industriavtalet slöts. Genom Industriavtalet föddes Märket som nu är en central byggsten för lönesättningen i Sverige. Konstruktionen skapar en stabil och ordnad modell som tar hänsyn till att Sverige är ett litet, exportberoende land och varför överge en modell som fungerar?
  • Varför ska industrin sätta märket?
    Tanken med att låta den mest internationellt konkurrensutsatta sektorn gå först och ta ansvar för löneökningsnivån bygger på att det också är den sektor som kommer ta den första och största smällen om nivån hamnar fel. Sverige är ett exportberoende land och av de 20 branscher i näringslivet med störst exporthandel tillhör 14 industrin och industrisektorn sysselsätter över 800 000 personer. Industrin är därmed i dagsläget Sveriges mest internationellt konkurrensutsatta sektorn och ska därför sätta märket.
    Vilka branscher som bör ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta sektorerna, och som därmed bör sätta märket, kan förändras över tid.
  • Varför får inte fler branscher vara med och sätta märket?
    Det handlar inte om att utesluta och välja bort branscher utan om att det är både beprövat och logiskt att den mest internationellt konkurrensutsatta branschen är den som sätter märket. I dagsläget är det Industrin. Det är inte för all framtid givet vilka delar av arbetsmarknaden som bör anses ingå i de internationellt mest konkurrensutsatta branscherna, och som därmed bör sätta märket. Det utvärderas kontinuerligt och kan komma att förändras över tid.
  • Okej att märket tjänat Sverige väl, men passar det verkligen för framtiden?
    Att skapa reella och stabila löneökningar samtidigt som Sverige kan behålla sin internationella konkurrenskraft känns knappast som något omodernt. Tvärtom kommer framtidens arbetsliv och näringsliv vara mer globaliserat än idag vilket gör det än mer viktigt att värna förutsättningarna för fler och bättre jobb i Sverige. Sedan Märket infördes är reallöneökningen över 60 procent, enligt Medlingsinstitutet (2018). Det är betydligt högre än i de flesta jämförbara länder. Inflationen har varit låg och de svenska företagen har kunnat behålla och stärka sin konkurrenskraft. En vinst för alla som känns viktig att ta med sig även framåt.
  • Står märket i vägen för mer jämställda löner?
    Nej. På arbetsmarknaden finns det löneskillnader som enbart kan förklaras med genusdiskriminering. Det är oacceptabelt att kvinnor inom många grupper tjänar sämre än männen. Många kvinnor jobbar dessutom i branscher där löneläget är lägre än i mansdominerade branscher. Ojämställda löner och orsakerna bakom är något både fack och arbetsgivare behöver ta ansvar för att ändra. Dock beror de inte på Märket och ett avskaffande av Märket skulle inte heller vara svaret. Märket tryggar istället löneökningar för medarbetare i alla branscher, inte bara för dem som har en stark position på marknaden eller som jobbar på företag som går bra just nu. Utan Märket skulle dessa yrkesgrupper helt enkelt ha klart sämre möjligheter till löneökningar.
  • Varför ska inte branscher som går bra kunna ta ut mycket mer än märket?
    Så hade vi det på 70 och 80-talet innan Industriavtalet och Märket fanns. Olika grupper förhandlade var och en för sig och alla konkurrerade med varandra om att få en högre procentsats än övriga. På så sätt skapades en skenande löne- och prisspiral. Inflationen steg kraftigt och i realiteten stod lönerna mer eller mindre stilla. Samtidigt förlorade företagen konkurrenskraft när kostnaderna ökade betydligt mer än i konkurrentländerna. En situation som inte var bra för varken medarbetare, företagen eller Sverige. Dessutom utgör ju märket nivån för den kollektiva löneökningen, ett enskilt företag som vill ge sina medarbetare mer kan naturligtvis kan göra det.
  • Gör märket att det blir svårare att få ett högt lönepåslag som individ?
    Märket är ett riktmärke, en normering på kollektiv nivå för att säkra en stabil reallöneökning över tid. Vad du som individ ska ha för lönepåslag ska avgöras av din prestation utifrån de lönekriterier som finns på arbetsplatsen. Märket ska aldrig utgöra ett tak för dig som individ och en arbetsgivare är fri att ge individuella lönepåslag som speglar insats och utfört arbete.
  • Löneökning får man väl varje år oavsett vad?
    Nix, det finns ingen lagstiftning i Sverige som säger att du har rätt till årlig löneökning utan det är något som regleras genom Kollektivavtal. Kollektivavtalen täcker också andra delar av arbetsvillkor som till exempel semesterersättning, övertidsersättning, tjänstepension och arbetsmiljö. Det är delar som också är viktiga när parterna gemensamt tar ansvar för arbetsmarknadens utveckling.